Fantastico

Foto: Privat. Får ej användas utan mitt tillstånd.

Vilken dag! Jag är helt ledig och har inte känt minsta tillstymmelse till stress. Solen strålar och det kändes verkligen att det skulle bli bra idag.

Bra saker som hände:

1. Q kom galopperande till mig i hagen.

2. Istället för att bli irriterad så skrattade jag.

3. Allt var så lugnt och avslappnat.

På en ren ingivelse så klickade jag lite i stallet. Det gjorde både mig och Q positivt inställda och jag började att fokusera enbart på det som var positivt. Sedan gick vi ut på ridbanan och jag hoppade upp, plockade av kapsonen och red. Avslappning, avslappning, avslappning! Det kändes så bra. Han lyssnade otroligt fint och han njöt av att slippa ett begränsande huvudlag. Han stretchade ut hela ryggen och joggade fram med näsan nästan i marken. I skritt och trav så var han otroligt följsam antagligen tack vare att jag kände att jag var det. Jag bad om större och mindre svängar med en avslappnad sits och han lyssnade fantastiskt. Jag säger ju att boven sitter i mina höftspänningar. När jag låser mig är det ju inte konstigt att han inte kan lyssna!

I vänster galopp ville han fortfarande tvärvända vid nedre kortsida, men efter ett par försök hittade jag en avslappnad och följsam galoppsits, ett bra fokus och en bra målbild. Då gick han lugnt och avslappnat i galopp längs spåret. Det är inte konstigt att vi har problem i galoppen. Jag spänner mig och sitter som en kratta. Han gjorde mjuka fina svängar och ändå tappade jag balansen och var på väg av... Ridning är så mycket svårare när det handlar om att rent följa och inte ha hel kontroll på vart nästa steg hamnar.

I höger varv galopperar han ju alltid väldigt snällt så där fick jag möjlighet att verkligen träna på min sits! Fantastiskt!

Sedan klickade vi lite grand. Inga höga krav. Ett-två steg i fritt följ och sedan beröm. Allt för att han ska hitta glädjen i att jobba med mig och inte känna sig för pressad.

På med kapsonen och arbete vid hand. Även där kändes det bra. Vi jobbade vidare med öppnorna och jag hade svårare för det i vänster varv.

I höger varv var det lättare, men det är normalt det svåra varvet tycker jag.

I traven va det ju tvärtom, i vänster varv är han som smör, han bara flyter fram i en härligt samlad trav. I höger blir det korvigt och tjorvigt, motstånd i kroppen och en häst som bara vill rusa iväg. Tydligt i galoppfattningarna med. I vänster tar han fina, runda och orkar hålla galoppen i två steg. I höger kastar han upp huvudet, får hängmatterygg och vill inte alls jobba.

Han nafsade efter mig ordentligt en gång idag, men jag sade ifrån ordentligt och sedan gjorde han inte om det. Det är bara i höger varv och antagligen är det något som han talar om för mig som är fel där. Vi har tid i nästa vecka hos en väldigt duktig tjej som ska gå igenom hans kropp och behandla låsningar och spänningar.

Jag gissar att hon hittar en del i höger...